Choose your language

Sajten för dig som vill lyckas som företagare. Som får du ta del utav råd, tips, verktyg och andras erfarenheter. Du kan även bygga ditt eget nätverk av viktiga kontakter.
Gör MittFöretag till din startsida
Dela

Bli medlem direkt!
Helt kostnadsfritt.


  • Marknadsför ditt företag
  • Diskutera i forumet
  • Kommentera inlägg
  • Sök andra medlemmar

2014-02-11Innovation & Immaterialrätt

Allt är inte guld som glimmar…

I samband med stora tävlingar, som exempelvis ett OS, är det lätt att ryckas med. Visst vore det kul att fritt få fira alla medaljer och att få servera särskilda maträtter för att hylla de tävlingar som engagerar så många av oss.

Problemet är bara att allt inte är fritt att använda hur som helst. OS-ringarna och olika namn med användning av Olympiska och liknande är skyddade, såväl inom Sverige som internationellt. För att få kalla en produkt för något som härleder till OS krävs alltså tillstånd, vilket absolut inte är gratis att få. Det är också en snårskog av krångliga avtal, med internationella förvecklingar, som måste till.

Det är inte heller helt fritt att i egna annonser hänvisa till våra idrottshjältar. Det är väl klart att om ni som företagare har haft kontakt med en av medaljörerna vill ni kanske gärna påtala det i en annons. Detta kräver dock också tillstånd, i enlighet med en lag om användning av namn och bild i reklam. Många idrottsmän skulle kanske inte kräva betalt för att vara med i en annons för en lokal företagare, men glöm inte att betalning för att medverka i annonser är det som många gånger gör deras idrottssatsningar möjliga. De måste helt enkelt kräva betalt för att kunna ta nya medaljer i kommande mästerskap.

Det ni som företagare kan göra är att glädjas åt idrottsmännens framgångar. Ni kan hänvisa till att en särskild produkt är bra att ha nu när kunderna kommer tillbringa extra mycket tid framför tv:n. Om ni däremot börjar nämna namn eller använda symboler, då hamnar ni lätt i problem.

0 kommentarer

Taggar: Inga taggar
2014-02-04Forskningsjournalen

Innovationsporren tar över

Professor Alf Rehn är känd som en smått kontroversiell och mycket duktig talare. Han besökte nyligen Stockholm och höll då en uppskattad presentation om hur han ser på begreppet innovation.

Rehn menar att vi aldrig har talat mer om innovation än i dag. Vi har aldrig satsat mer pengar på innovation än vi gör i dag. Det har heller aldrig forskats så mycket om innovation som i dag. Men vad leder det här till? Har det gett lön för mödan? Satsas det på rätt saker? Och vem bestämmer vilka områden som ska prioriteras?

En annan viktig fråga är hur vi ska värdera de innovationer som uppkommer? När det gäller medicinska problem satsas det exempelvis mycket mer pengar på erektionsproblem i västvärlden än på enkla och lättlösta problem i utvecklingsländer, eller för olika minoritetsgrupper. Det förs ingen kvalitetsdiskussion, inte heller om vad som ska räknas som innovation.

Rehn lyfte fram Finland som ett föregångsland när det gäller åldringsvård. De skulle kunna exportera sina innovativa modeller till många andra länder och bli världsledande. Men det satsas inga pengar inom denna sektor. I stället satsas det enorma summor på företag inom spelindustrin eftersom de anses höra till ett innovativt område. Vad beror det på att åldringsvård inte är prioriterat när det verkligen behövs en satsning där?

Enligt Alf är det för att spel anses vara coolt medan åldringar bara är – gamla. En innovation är inte en introduktion av kex med jordnötssmörsmak. Eller en utvecklad managementmodell. Detta kallar Alf Rehn för innovationsnonsens.

Det handlar inte om innovation utan om ”innovation”: innovationskunskap i ett elegant paket och – som Alf lite provokativt uttryckte det – innovationsporr. Han ser stora likheter mellan hur pornografin presenterar sexualiteten och hur innovation framställs: Allt funkar, alla får vad de vill ha och det är glättat och förutsägbart. Enkla strukturer och alla vet hur historien slutar.

På samma sätt förenklas innovationsprocessen i de många böcker som hela tiden publiceras på temat innovation. Men processerna i verkliga livet är sällan enkla, det går ofta åt helsike och så får man fixa man till det. Till sist kanske det blir lyckat – eller också får man satsa på något annat.

Det är viktigt att rädda innovationen från innovationssnacket, menar Alf. Vi bör i stället föra en diskussion om innovation bortom alla floskler och slagord. Vi behöver en produktiv samhällsdebatt. Där skulle man på riktigt prata om de stora problem vi har och hur vi ska lösa dem. Innovationer är ingen universalmedicin men de är otroligt viktiga – där de behövs.

En klippt kortversion med godbitarna från föreläsningen finns som webb-tv.

På Alfs webbplats hittar du mer information och kontaktuppgifter.

/Helene

0 kommentarer

Taggar: , , ,

2014-02-03Innovation & Immaterialrätt

Vad kostar patent?

Det talas ibland om att patent är väldigt dyra. Detta i sig gör att många automatiskt värjer sig och avstår från patent, trots att det skulle kunna vara väldigt bra för dem. För att kunna fatta rätt beslut krävs att man faktiskt vet vad som gäller. Så hur dyra är patent?

För att kunna svara på det behöver man först ta reda på vad det är som kostar. Patent är en rättighet som bygger på registrering. För att få registreringen beviljad måste en ansökan skickas in. Här dyker en avgift upp.

Avgiften är i sig inte så otroligt hög. Problemet är att avgiften ska betalas för varje land där man vill ha patentet. Låt säga att någon har patent på något i Sverige - det innebär att uppfinningen faktiskt är fri att användas av andra (även kommersiellt) i alla andra länder i världen. Det kan alltså vara värt kostnaden att ha patent i fler länder än bara i Sverige.

När patent söks i fler länder måste också viktiga dokument översättas till fler språk. Den här typen av översättningar är komplicerade, översättaren måste förstå både teknik och vara duktig på minst två språk . Här uppkommer också en ansenlig kostnad.

Det som dock kostar allra mest när man söker patent är det stöd som behövs för att få fram själva patentansökan. En patentansökan måste vara rätt utformad, annars riskerar patentet bli helt värdelöst. Det skydd man får genom patenträtten, det vill säga vad man kan hindra andra från att använda, är det som rent faktiskt framgår av handlingarna. Framgår det inte i texten finns inte skyddet där. Här tickar det pengar – men det är viktiga pengar.

Så, vad kostar patent? Patent kostar, men exakt hur mycket är svårt att säga. Det är flera olika delar som kostar och det är värt att fundera över hur viktiga de olika delarna är.

Alla ni som utvecklar nya produkter kan behöva fundera över vilken nytta patent kan ha i er verksamhet. Om denna nyttan överstiger kostnaderna kan patentet vara det viktigaste ni har. Slarva inte!

0 kommentarer

Taggar: Inga taggar
2014-01-31Försäljning & Lönsamhet

Sluta skjuta upp, börja sälja!

När det gäller försäljning är det många egenföretagare som förvandlas till Alfons Åberg: Jag ska bara… Plötsligt finns tusen och en saker som är viktigare än att just sälja: till och med tvätten kan kännas oerhört prioriterad! :) Men utan försäljning inget företag. Så hur ser du till att det verkligen blir av?

Gör en säljplan. Sätt tydliga mål som är mätbara (intäkter, antal kunder, volymer…) och tidssatta. Speca vilka säljinsatser du tänker göra och när. Tydlighet ökar din motivation och ger dig chansen att stämma av hur det går.

Avsätt tid! Sluta se på försäljning som något du tar ”när du hinner”. För att du ska lyckas krävs att du planerar in säljet i din kalender. Tiderna ska vara lika orubbliga som ett affärsmöte. Använd en stund på fredagen till att planera in nästa veckas sälj.

Skaffa rätt resurser. Se till att tekniken är på plats (laptop, projektor, iPad…) och att du känner dig så bekväm som möjligt (till exempel genom säljträning eller skrivet manuskript). Allt går bättre – och känns roligare – när du har stödet du behöver.

Rutiner hjälper. Motstå lusten att göra något annat när du ska sälja. Stäng av Facebook, e-post och andra distraktioner. Ta ett lätt förstasteg: välj ut de du ska ringa idag. Bestäm dig för att du ska ringa minst fem samtal innan nästa paus. Ring, pausa – och börja om igen!

Höj motivationen! Föreställ dig hur det  kommer att vara när du får in din drömkund, eller när du får riktigt bra flyt med dina prospekt. Belöna dig själv efter varje säljblock – en paus, en promenad, något som får dig att må bra.

Uppmärksamma framsteg. Fått in ett nytt säljmöte eller till och med en ny kund? Har du haft ett riktigt bra säljsamtal? Öka lusten att sälja genom att fira dina framgångar och framsteg!

Aktivitet leder till resultat. Man brukar säga att minst 30% av arbetstiden bör handla om att sälja. Med andra ord ett par timmar om dagen eller runt 1,5 arbetsdag under en normal arbetsvecka. Få av oss har en hundraprocentig hit-rate, så det gäller att lägga ner tiden och energin för att lyckas!

0 kommentarer

Taggar: , ,
2014-01-23Innovation & Immaterialrätt

Vet du vad du har?

Ibland möter jag företag som säger saker som att de har patent på en design eller har upphovsrätt till sitt varumärke. I en del fall kan de kanske ha rätt, men många gånger handlar det tyvärr om att de inte riktigt själva vet vilka immaterialrättigheter de faktiskt har.

En tröst kan vara att även många andra blandar ihop begreppen. Häromdagen skrev Aftonbladet en artikel där de hävdade att King hade fått patent på ordet Candy. Det var ju helt fel. Det ju ett varumärke det handlade om. Som tur är backade Aftonbladet och artikeln ändrades.

Betyder det här något för dig som företagare? Ja, det kan det göra.

För företagare är det ofta viktigt att veta vilka tillgångarna är. Immaterialrättigheter, såsom varumärken, kan vara helt centrala. De kan vara det som ligger till grund för att kunderna ska hitta till just dig. De kan också vara det som du faktiskt tjänar pengar på att sälja, exempelvis om du väljer att växa genom franchising.

Det bästa är att det idag faktiskt är ganska lätt att få enkel och lättfattlig information om immaterialrätten. Börja exempelvis på Patent- och Registreringsverkets hemsida!

0 kommentarer

Taggar:
2014-01-13Innovation & Immaterialrätt

Vårda dina varumärken!

Så här efter julledigheten kan det vara skönt att reflektera över vad vi upplevt under ledigheten. En sak som jag funderat mycket på under ledigheten är hur en del hanterar sina varumärken.

Vi firade nyår i Idre, vilket vi gjort flera år i rad. Det är verkligen hur bra som helst, men jag har funderat mycket på hur märkena hanterats. Idre Fjäll har en enorm goodwill hos både de som vill åka längdskidor och hos de som vill åka mer nerför. Det som gör mig fundersam är hur de förvaltar sitt märke. Deras grafiska profil är minst sagt rörig och det är svårt att få en överblick över vad som är Idre Fjäll. Skidlärarnas jackor, servicebilarna, TV Idre Fjäll, informationsmaterialet – allt ser olika ut. Det kanske finns en poäng med det, men jag har svårt att se den.

Efter att ha åkt i Idre har jag också hunnit med ett träningsläger till Sunne och Torsby. Och tror ni inte på sjutton att jag får liknande problem.

Det började med att vi körde till fel hotell. Vi skulle till Selma Spa. När vi såg en skylt om Selma Lagerlöf hotel, svängde vi in och lassade ur vårt bagage för att checka in. Döm om vår förvåning när ingen bokning fanns. Förklaringen var enkel. Vi var på fel ställe. Det är klart att det kanske är taskigt att lasta andra för vårt misstag, men är det mer värt att ha förvirrande namn än en egen tydlig identitet?

Själva träningen blev förlagd till skidtunneln i Torsby. Det var helt fantastiskt, men även här hade jag att fundera på. Torsby Ski Tunnel stod det på skyltarna, men bortsett från skyltar och hemsida så är det inte det som kommuniceras. Klart jag kan åka längdskidor och fundera på hur märket skulle kunna förvaltas bättre.

Så, det är svårt att vara ledig.

Vad kan du lära dig av detta? Varumärken kan vara den krok som du kan hänga upp din kommunikation på. Vad vill du ha? En sladdrig spik som ständigt lossar från väggen eller en rejäl hatthylla?

0 kommentarer

Taggar:
2013-12-22Marknadsföring & PR

Ditt varumärke – vem vill du vara?

När jag startade mitt första företag hade jag ingen tanke på varumärkesbyggande. Affärsidén var inte heller särskilt visionär: efter många år som konsult och affärsutvecklare startade jag… en konsultfirma inom affärsutveckling!

Loggan var klassiskt marinblå, lite fyrkantig och jag hade till och med lyckats klämma in ordet ”management” i firmanamnet. Mitt nästa steg tog jag i en lika försiktig riktning och började skriva samarbetsavtal med större konsultföretag.

En helt OK strategi. Förutom att inget av detta kändes rätt! Jag insåg snabbt att jag var less på att arbeta med stora organisationer, less på marinblå kostymer och utdragna beslut. Jag längtade efter att få jobba med små företag, med modiga ägare och stor potential för kreativitet och tillväxt!

Det blev plötsligt väldigt tydligt att både varumärke och strategi behövde en total makeover.loggor

Idag jobbar jag helt utifrån min passion och jag är stolt över att hjälpa mina kunder, de riktigt små företagen med den stora potentialen. Och jag är noga med att förmedla detta på olika sätt: på min hemsida, i min logga och tagline, talat och skrivet via olika kanaler.

Den marinblå kostymen är ett minne blott och det blev mycket lättare att driva företag när grunden stämde och var tydlig. Därför vill jag i detta årets sista blogginlägg dela med mig av några tankar kring varumärkesbyggande.

Varför ska vi egentligen bry oss om varumärken? Jo, därför att de ytterst gör det enklare för oss att tjäna pengar! Ett tydligt varumärke blir en ”genväg” som gör det lättare för dina kunder att förstå vem du är och vad de kan vinna på att köpa av dig.

Men hur gör man egentligen? För dig som vill bygga – eller bygga om – ditt varumärke, här kommer fem tips:

Hitta din specialitet! Ju tydligare du är desto lättare är det att relatera till dig. Nischa dig genom att välja en tydlig målgrupp eller att lyfta fram dina specialområden eller ditt unika sätt att jobba på.

Välj värdeord! På vilka sätt är du unik? Vilka värden är viktiga för dig och företaget? Välj tre adjektiv. Kolla med dina kunder hur de faktiskt uppfattar dig. Var beredd att förändra om diskrepansen är stor.

Kommunicera kraftfullt! Tala tydligt om för dina kunder vilka de är och vad du lovar dem. T ex ”Den godaste glassen för diabetiker”, eller ”Vi hjälper 50-plussare att nå nästa karriärlyft”…

Checka det visuella! Signalerar din logga och dina färger det du vill? Är du konsekvent i ditt företagsmaterial? En genomtänkt helhet stärker ditt varumärke.

Bygg expertstatus! När du delar med dig av din kunskap så blir det enklare att relatera till och lita på dig. Och med ökad tillit ökar chansen för affärer. Hur skulle du helst vilja bygga din expertstatus – genom bloggar, föredrag, kurser…?

Att bygga ett varumärke tar tid. Det kräver att du jobbar genomtänkt, långsiktigt och konsekvent. Men: det är ett roligt jobb – och ett som ger konkreta resultat i företaget!

Från mig till er, alla modiga, driftiga och kreativa egenföretagare: en god jul och ett riktigt kul och framgångsrikt 2014! Vi hörs igen nästa år!

/Sanna

0 kommentarer

Taggar: , ,
2013-12-19Forskningsjournalen

Nytt och kontroversiellt forskningsämne

Kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa är ett spännande och relativt outforskat område. Forskaren Johan Wiklund har börjat titta närmare på hur det hänger ihop.

Han konstaterar att till exempel ADHD, autism, dyslexi och bipolär sjukdom kan orsaka stort personligt lidande och utgöra ett hinder för individen i arbetslivet. Psykisk ohälsa ses som något avvikande och dysfunktionellt. Och personer som inte passar in på en ”vanlig” arbetsplats riskerar att förpassas till arbetslöshet.

Men det som anses onormalt och dysfunktionellt i ett sammanhang, kan vara funktionellt i ett annat. Wiklund menar att entreprenörskap kan vara ett alternativ som låter fler personer komma till sin rätt. Han nämner bland annat Steve Jobs och Richard Branson – mytomspunna personer som framstår som kreativa genier, men som inte faller inom ramarna för vad som betraktas som ”normalt”.

Anne-Liis von Knorring har under lång tid forskat om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon menar att den här typen av diagnoser är vanliga, exempelvis har 5 procent av befolkningen ADHD, och 5 procent har dyslexi.

Den här typen av egenskaper verkar alltid ha funnits, von Knorring påpekade att personer med liknande funktionsnedsättningar fanns beskrivna redan på 1700-talet. Hon konstaterade att de måste ha varit viktiga för vår arts överlevnad även längre tillbaka i tiden, eftersom egenskaperna inte successivt har förändrats genetiskt. Man kan tänka sig att de här individerna var impulsiva och orädda i jakt och strider.

I dagens samhälle ställs höga krav på att kunna koncentrera sig, söka, läsa och tillgodogöra sig information. Därför är det viktigt att individer som har neuropsykiatriska diagnoser får verktyg för att hantera sina svårigheter inom dessa områden.

Von Knorring har följt ett antal personer med ADHD och berättade att de ofta är mycket perceptiva, och kan upptäcka affärsmöjligheter som inte andra ser. De kan också vara övertygande och bra på att sälja in sina idéer. Samtidigt kan de ha svårt att koncentrera sig en längre tid och därför är det viktigt att andra kan förvalta deras affärsidéer.

Det ska bli mycket spännande att se resultaten av fortsatt forskning inom det här området. Förhoppningsvis kan det bidra till att samhället i högre grad ser potentialen hos individer med olika former av neuropsykiatriska diagnoser och tar vara på deras kapacitet.

Forskningsprojektet är fortfarande i startgroparna så än så länge finns ingen skriven rapport eller artikel, men Wiklund och von Knorring höll nyligen en föreläsning i Stockholm. Ta gärna en paus i julstressen och kolla in deras presentationer via webb-tv.

/Helene

0 kommentarer

Taggar: , , , ,
2013-12-12Innovation & Immaterialrätt

Håll tyst! I alla fall ibland.

För många företag utgör know-how av olika slag den allra viktigaste icke-materiella tillgången. Det kan handla om information om nya uppfinningar, som måste hållas hemlig för att kunna patenteras. Det kan också handla om varumärkesstrategier av olika slag.

När det gäller lagstiftningen har den inte riktigt hängt med. För många av de icke-materiella tillgångarna har lagstiftningen harmoniserats mellan olika länder. Det innebär att lagstiftningen ser likartad ut i olika länder, vilket i sig underlättar för företag som vill agera på fler marknader. Skyddet för företagshemligheter, som är det skydd som gäller för know-how, ser dock helt olika ut.

Information som är företagshemlighet i ett land – är fri att ”sno” i ett annat. Hantering av företagshemligheter som kan leda till fängelse i ett land kan vara helt riskfritt i ett annat. För företag kan detta innebära stora risker. Det kan innebära att hemligheter går förlorade och det kan innebära att stora kostnader behöver läggas ner på att skriva olika typer av avtal för att använda i olika länder.

Länge har det verkat som att EU struntat i de problem som det här för med sig. Det har förts lite diskussioner, men inget reellt har hänt. Så döm om min förvåning när det helt plötsligt damp ner ett förslag till direktiv. Förslaget är inte perfekt, och det kan dröja innan det blir ett faktiskt direktiv. Det är dock ett mycket stort fall framåt, som kan få stor praktisk betydelse.

Fram tills att en ny lagstiftning är på plats vill jag dock uppmana alla företagare att fundera lite på vilken av all information de har som faktiskt skulle kunna utgöra know-how. Min erfarenhet är att know-how är som kossor. Man saknar dem inte förrän båset redan är tomt – och det är så dags då.

Sedan är det ju lite jobbigt att min avhandling i och med en ny lagstiftning skulle behöva skrivas om helt och hållet.

0 kommentarer

Taggar: Inga taggar
2013-12-04Forskningsjournalen

Innovationer behöver få ta tid!

För en tid sedan höll professor Alexandra Waluszewski från Uppsala universitet en presentation i Stockholm. Hon forskar bland annat om dagens strukturer för innovationsstöd, och hon anser att de inte alltid är så funktionella.


Waluszewski menar att förväntningarna på vad en entreprenör ska uppnå är väldigt stora. Tidsperspektivet för när en innovation ska bli kommersiell och lönsam är alldeles för kort. I dag ges forskningsstöd endast till nya forskningsprojekt. Förändring och utveckling av ”gammal” forskning får ingen finansiering. Det här innebär att om man hittar ett nytt användningsområde för en äldre innovation finns ingen möjlighet att få utvecklingspengar. 



Det här är olyckligt, menar Waluszewski, eftersom det oftast tar uppemot 50 år innan en innovation är färdigutvecklad och ute på marknaden. Under resans gång sker en utveckling i samhället och man kan mycket väl hitta nya sätt att nyttiggöra en produkt eller tjänst på. 

Vi behöver ett finansieringssystem som kan ge långsiktigt stöd och resultera i förändrade produktions- och användarstrukturer. Det finns ett stort behov av politik och policy som vågar stödja nya samhällsviktiga innovationer. Vi står inför stora utmaningar inom klimat, hälsa och miljö. Där behövs resurser på lång sikt, inte ett tillfälligt stöd som ska ge snabb vinstmaximering.
 

Här hittar du ett urval av Waluszewskis författarskap. Du kan också se den nyligen genomförda presentationen via webb-tv.

I början av 2014 kommer en ny bok av Waluszewski att finnas i handeln. Den heter ”Bakom marknadsfasaden” och handlar just om dessa frågor. 



/Helene

0 kommentarer

Taggar: , , , ,
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18,

Mittföretag 2013

Möt våra bloggare!

För att ge våra läsare många vinklar och idéer tar vi löpande gästbloggare på MittFöretag.com

Till bloggarna

Bli medlem du också.
Helt kostnadsfritt.
  • Marknadsför ditt företag
  • Diskutera i forumet
  • Kommentera inlägg
  • Sök andra medlemmar

Redan medlem?