Choose your language

Sajten för dig som vill lyckas som företagare. Som får du ta del utav råd, tips, verktyg och andras erfarenheter. Du kan även bygga ditt eget nätverk av viktiga kontakter.
Gör MittFöretag till din startsida
Dela

Bli medlem direkt!
Helt kostnadsfritt.


  • Marknadsför ditt företag
  • Diskutera i forumet
  • Kommentera inlägg
  • Sök andra medlemmar

forskningsjournalen

2014-02-04Forskningsjournalen

Innovationsporren tar över

Professor Alf Rehn är känd som en smått kontroversiell och mycket duktig talare. Han besökte nyligen Stockholm och höll då en uppskattad presentation om hur han ser på begreppet innovation.

Rehn menar att vi aldrig har talat mer om innovation än i dag. Vi har aldrig satsat mer pengar på innovation än vi gör i dag. Det har heller aldrig forskats så mycket om innovation som i dag. Men vad leder det här till? Har det gett lön för mödan? Satsas det på rätt saker? Och vem bestämmer vilka områden som ska prioriteras?

En annan viktig fråga är hur vi ska värdera de innovationer som uppkommer? När det gäller medicinska problem satsas det exempelvis mycket mer pengar på erektionsproblem i västvärlden än på enkla och lättlösta problem i utvecklingsländer, eller för olika minoritetsgrupper. Det förs ingen kvalitetsdiskussion, inte heller om vad som ska räknas som innovation.

Rehn lyfte fram Finland som ett föregångsland när det gäller åldringsvård. De skulle kunna exportera sina innovativa modeller till många andra länder och bli världsledande. Men det satsas inga pengar inom denna sektor. I stället satsas det enorma summor på företag inom spelindustrin eftersom de anses höra till ett innovativt område. Vad beror det på att åldringsvård inte är prioriterat när det verkligen behövs en satsning där?

Enligt Alf är det för att spel anses vara coolt medan åldringar bara är – gamla. En innovation är inte en introduktion av kex med jordnötssmörsmak. Eller en utvecklad managementmodell. Detta kallar Alf Rehn för innovationsnonsens.

Det handlar inte om innovation utan om ”innovation”: innovationskunskap i ett elegant paket och – som Alf lite provokativt uttryckte det – innovationsporr. Han ser stora likheter mellan hur pornografin presenterar sexualiteten och hur innovation framställs: Allt funkar, alla får vad de vill ha och det är glättat och förutsägbart. Enkla strukturer och alla vet hur historien slutar.

På samma sätt förenklas innovationsprocessen i de många böcker som hela tiden publiceras på temat innovation. Men processerna i verkliga livet är sällan enkla, det går ofta åt helsike och så får man fixa man till det. Till sist kanske det blir lyckat – eller också får man satsa på något annat.

Det är viktigt att rädda innovationen från innovationssnacket, menar Alf. Vi bör i stället föra en diskussion om innovation bortom alla floskler och slagord. Vi behöver en produktiv samhällsdebatt. Där skulle man på riktigt prata om de stora problem vi har och hur vi ska lösa dem. Innovationer är ingen universalmedicin men de är otroligt viktiga – där de behövs.

En klippt kortversion med godbitarna från föreläsningen finns som webb-tv.

På Alfs webbplats hittar du mer information och kontaktuppgifter.

/Helene

0 kommentarer

Taggar: , , ,
2013-12-19Forskningsjournalen

Nytt och kontroversiellt forskningsämne

Kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa är ett spännande och relativt outforskat område. Forskaren Johan Wiklund har börjat titta närmare på hur det hänger ihop.

Han konstaterar att till exempel ADHD, autism, dyslexi och bipolär sjukdom kan orsaka stort personligt lidande och utgöra ett hinder för individen i arbetslivet. Psykisk ohälsa ses som något avvikande och dysfunktionellt. Och personer som inte passar in på en ”vanlig” arbetsplats riskerar att förpassas till arbetslöshet.

Men det som anses onormalt och dysfunktionellt i ett sammanhang, kan vara funktionellt i ett annat. Wiklund menar att entreprenörskap kan vara ett alternativ som låter fler personer komma till sin rätt. Han nämner bland annat Steve Jobs och Richard Branson – mytomspunna personer som framstår som kreativa genier, men som inte faller inom ramarna för vad som betraktas som ”normalt”.

Anne-Liis von Knorring har under lång tid forskat om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon menar att den här typen av diagnoser är vanliga, exempelvis har 5 procent av befolkningen ADHD, och 5 procent har dyslexi.

Den här typen av egenskaper verkar alltid ha funnits, von Knorring påpekade att personer med liknande funktionsnedsättningar fanns beskrivna redan på 1700-talet. Hon konstaterade att de måste ha varit viktiga för vår arts överlevnad även längre tillbaka i tiden, eftersom egenskaperna inte successivt har förändrats genetiskt. Man kan tänka sig att de här individerna var impulsiva och orädda i jakt och strider.

I dagens samhälle ställs höga krav på att kunna koncentrera sig, söka, läsa och tillgodogöra sig information. Därför är det viktigt att individer som har neuropsykiatriska diagnoser får verktyg för att hantera sina svårigheter inom dessa områden.

Von Knorring har följt ett antal personer med ADHD och berättade att de ofta är mycket perceptiva, och kan upptäcka affärsmöjligheter som inte andra ser. De kan också vara övertygande och bra på att sälja in sina idéer. Samtidigt kan de ha svårt att koncentrera sig en längre tid och därför är det viktigt att andra kan förvalta deras affärsidéer.

Det ska bli mycket spännande att se resultaten av fortsatt forskning inom det här området. Förhoppningsvis kan det bidra till att samhället i högre grad ser potentialen hos individer med olika former av neuropsykiatriska diagnoser och tar vara på deras kapacitet.

Forskningsprojektet är fortfarande i startgroparna så än så länge finns ingen skriven rapport eller artikel, men Wiklund och von Knorring höll nyligen en föreläsning i Stockholm. Ta gärna en paus i julstressen och kolla in deras presentationer via webb-tv.

/Helene

0 kommentarer

Taggar: , , , ,

2013-12-04Forskningsjournalen

Innovationer behöver få ta tid!

För en tid sedan höll professor Alexandra Waluszewski från Uppsala universitet en presentation i Stockholm. Hon forskar bland annat om dagens strukturer för innovationsstöd, och hon anser att de inte alltid är så funktionella.


Waluszewski menar att förväntningarna på vad en entreprenör ska uppnå är väldigt stora. Tidsperspektivet för när en innovation ska bli kommersiell och lönsam är alldeles för kort. I dag ges forskningsstöd endast till nya forskningsprojekt. Förändring och utveckling av ”gammal” forskning får ingen finansiering. Det här innebär att om man hittar ett nytt användningsområde för en äldre innovation finns ingen möjlighet att få utvecklingspengar. 



Det här är olyckligt, menar Waluszewski, eftersom det oftast tar uppemot 50 år innan en innovation är färdigutvecklad och ute på marknaden. Under resans gång sker en utveckling i samhället och man kan mycket väl hitta nya sätt att nyttiggöra en produkt eller tjänst på. 

Vi behöver ett finansieringssystem som kan ge långsiktigt stöd och resultera i förändrade produktions- och användarstrukturer. Det finns ett stort behov av politik och policy som vågar stödja nya samhällsviktiga innovationer. Vi står inför stora utmaningar inom klimat, hälsa och miljö. Där behövs resurser på lång sikt, inte ett tillfälligt stöd som ska ge snabb vinstmaximering.
 

Här hittar du ett urval av Waluszewskis författarskap. Du kan också se den nyligen genomförda presentationen via webb-tv.

I början av 2014 kommer en ny bok av Waluszewski att finnas i handeln. Den heter ”Bakom marknadsfasaden” och handlar just om dessa frågor. 



/Helene

0 kommentarer

Taggar: , , , ,
2013-09-18Forskningsjournalen

Vad kan vi lära oss av Silicon Valley?

Det är många med mig som är nyfikna på Silicon Valley. Där föds massor av framgångsrika företag, det finns en uppsjö av smarta idéer och god tillgång på riskkapital. Men vad är det egentligen som bidrar till denna framgångssaga?

Professor Martin Kenney är professor vid University of California, och står som författare/redaktör till fem böcker och över 140 artiklar om riskkapital, högteknologiska företag, regional utveckling och relationen mellan akademi och industri.
Kenney har vuxit upp i Kalifornien och bland annat studerat riskkapitalindustrins rötter, högteknologiska företag och relationerna mellan akademi och näringsliv. Han bör med andra ord ha förmågan att ge oss en inblick i vilka möjligheter och svårigheter som finns i regionen.

Kenney menar att hela kulturen i Silicon Valley är entreprenöriell, Den entreprenöriella andan genomsyrar hela regionen, och man blir inte straffad för att man misslyckas. Det finns gott om riskvilligt kapital, och investerarna sörjer inte sina förlorade pengar utan ser istället fram emot nästa – förhoppningsvis lyckade – projekt.

Det är ju ingen nackdel att 10 av världens 50 främsta universitet är lokaliserade här. Universiteten kan rekrytera studenter från hela världen och erbjuda dem att stanna i regionen, vilket naturligtvis borgar för ett stort tekniskt kunnande.
Man ska naturligtvis inte blunda för de problem som finns i regionen. Inkomstklyftorna är enorma, och det finns gott om människor som lever i fattigdom. Eftersom det kostar pengar att utbilda sig är det en stor del av befolkningen som aldrig kan konkurrera på den kvalificerade arbetsmarknaden.

Martin Kenney genomförde nyligen en presentation i Stockholm som finns att se via i ESBRIs arkiv av webbsändningar.
Här finns en artikel om Kenneys forskning, i artikeln finns också en del lästips för dig som vill fördjupa dig ytterligare.

/Helene

0 kommentarer

Taggar: , ,
2013-06-14Forskningsjournalen

Utveckla eller avvecklas… det är frågan

Begreppet disruptiva innovationer har rönt mycket uppmärksamhet de senaste åren och kan definieras som revolutionerande innovationer som sätter den existerande marknaden i gungning.

Forskaren Christian Sandström har studerat denna typ av innovationer och vilka konsekvenser de kan få. Han har granskat flera exempel på företag som inte lyckats hänga med i den snabba utvecklingen från analog teknik till digital, och därför slagits ut.

Kodak är ett exempel. De hade under lång tid i princip monopol på marknaden beträffande film. Sandström menar att företag som befinner sig i en monopolsituation ofta struntar i att vårda sina kunder och se över sina kostnader. Verksamheten rullar på i alla fall och de har ingen konkurrens. När det sedan uppstår en konkurrenssituation kan de inte hantera den och företaget får stora problem.

Facit upplevde en liknande situation beträffande kalkylmaskiner. Och Nokia hamnade totalt på efterkälken när de smarta telefonerna lanserades.
Enligt Christian Sandström är det inte säkert att dessa företag hade lyckats bättre, även om de tidigt lyckats lansera egna produkter med den nya digitala tekniken. Branschstrukturen förändras helt med den nya tekniken och det uppstår en mördande konkurrens.

Så vad kan man då göra för att undvika att sådant här inträffar? Ett sätt är att dela upp företaget så att man undviker de stora kolosserna där förändringar tar lång tid. Underbolagen ska ges frihet att utveckla nya produkter och rikta sig mot mindre marknadssegment, anser Sandström.

Är det till någon hjälp att staten upphandlar innovation? Ja men Christian Sandström poängterade att det måste genomföras på rätt sätt – det funkar till exempel inte att vara teknologispecifik. Betänk att det tog 20 år av experimentell forskning innan man kom fram till hur en digitalkamera ska se ut. 20 år! Då är det svårt att från myndighetshåll specificera exakt vad som ska utvecklas, och hur det ska göras.

Visst låter det här intressant? Du hittar en massa lästips och information på Sandströms webbplats.
Han höll nyligen en uppskattad föreläsning på ESBRIs Estrad, kolla gärna in hans presentation via webb-tv.

/Helene

0 kommentarer

Taggar: Inga taggar
1, 2, 3, 4, 5, 6,

Mittföretag 2013

Möt våra bloggare!

För att ge våra läsare många vinklar och idéer tar vi löpande gästbloggare på MittFöretag.com

Till bloggarna

Bli medlem du också.
Helt kostnadsfritt.
  • Marknadsför ditt företag
  • Diskutera i forumet
  • Kommentera inlägg
  • Sök andra medlemmar

Redan medlem?